Kul som nykter , men jobbigt att inte frestas : (
Jag trodde verkligen HELA mitt sommarlov , skulle bli piss ! Men på Midsommar vände det för stunden :)
Cissa , min äldsta fostersyster ( 18 ) kom hit med 3 tjejkompisar, och min Fosterkusin ( Felicia '' Felle'' 18 ) med hennes 3 kompisar ... Det har festas i 3 dagar nu.. och jag har vart med , men jag har varigt den som inte dricker, eftersom jag inte får för Soc , och fosterfamiljen.
Det har varigt skit jobbigt ska jag tala om , det verkligen bränner i ÖL-tarmen på mig , jag blir så frestad av alla dricka så de inte är sant ! :O jobbigt som saaatan !
Känslan av att lixom , inte FÅ göra saker , har fått mig att känna att jag är liten igen , alla regler å så. Vet inte hur jag ska förklara , men de är lika bra att jag inte gör de , för jag är sämst på att utrycka mig rätt !
Humöret känns ganska bra än så länge , saknar min familj så otroligt otroligt mycket ! :'( men men dom kommer hit till Öregrund snart å hälsa på ngra dagar , så de känns ju lite bättre. :)
kl 01:10 , å jag är så jädra sugen på att gå tillbaka till feststugan å umgås å skratta mera , men får inte :/ ska sova nu egentligen , för jag ska tydligen inte sova hela dagarna .. vilket jag inte gör :/ tycker inte jag iaf. men men , jag pallar inte bry mig om de. Snart är jag arton (: eller aa om typ 304 dagar eller nått sånt :P haha (:
Slog mig en tanke nyss :o
Hur kommer de bli på måndag ? När alla drar ? Då kommer jag inte ha någon att gå ut med längre , då kommer ju allt bli som vanligt igen.. :( depp jag blev nu '' / åååååh ! Jävla förbenade sommarlov !
Lika bra jag slutar skriva nu , för jag kommer bara få en massa damp å tankar igen , så kommer jag gräva ner mig i det å inte kunna sova som vanligt !
Godnatt på er .. <3
Fanny , Tissa, Cissa och jag på båten idag.
/LouiseEriksson
Cissa , min äldsta fostersyster ( 18 ) kom hit med 3 tjejkompisar, och min Fosterkusin ( Felicia '' Felle'' 18 ) med hennes 3 kompisar ... Det har festas i 3 dagar nu.. och jag har vart med , men jag har varigt den som inte dricker, eftersom jag inte får för Soc , och fosterfamiljen.
Det har varigt skit jobbigt ska jag tala om , det verkligen bränner i ÖL-tarmen på mig , jag blir så frestad av alla dricka så de inte är sant ! :O jobbigt som saaatan !
Känslan av att lixom , inte FÅ göra saker , har fått mig att känna att jag är liten igen , alla regler å så. Vet inte hur jag ska förklara , men de är lika bra att jag inte gör de , för jag är sämst på att utrycka mig rätt !
Humöret känns ganska bra än så länge , saknar min familj så otroligt otroligt mycket ! :'( men men dom kommer hit till Öregrund snart å hälsa på ngra dagar , så de känns ju lite bättre. :)
kl 01:10 , å jag är så jädra sugen på att gå tillbaka till feststugan å umgås å skratta mera , men får inte :/ ska sova nu egentligen , för jag ska tydligen inte sova hela dagarna .. vilket jag inte gör :/ tycker inte jag iaf. men men , jag pallar inte bry mig om de. Snart är jag arton (: eller aa om typ 304 dagar eller nått sånt :P haha (:
Slog mig en tanke nyss :o
Hur kommer de bli på måndag ? När alla drar ? Då kommer jag inte ha någon att gå ut med längre , då kommer ju allt bli som vanligt igen.. :( depp jag blev nu '' / åååååh ! Jävla förbenade sommarlov !
Lika bra jag slutar skriva nu , för jag kommer bara få en massa damp å tankar igen , så kommer jag gräva ner mig i det å inte kunna sova som vanligt !
Godnatt på er .. <3
Fanny , Tissa, Cissa och jag på båten idag.
/LouiseEriksson
Jobbig dag , men ändå på bra humör (Y)
Drömde så konstiga drömmar inatt..
En dröm om Daniel , som jag inte vet hur jag ska tyda ?
En annan om Tberg ( ett gammalt ex ) som jag absolut inte förstod ett skit av !?
När man drömmer två olika drömmar om sina ex , ens första kärlek, och ens sista ?
Vad ska det betyda ?
Men men , konstigt bara ! :S är ju över dom sedan länge sen , men ändå drömmer jag om dom , och i drömmarna vavr jag lycklig ihop med dom, vilket jag inte är på riktigt! Hmm konstigt, men nu ska jag inte spekulera mer i det idag , för det har jag gjort tillräkligt. :)
Fick ett sms idag , som grep mig och vred om mig direkt.
Det var från min älskade gamla Fostersyster från ett gammalt Fosterhem.
Hon har haft samma som mig , svårt med socialen och levt så som jag.
Men idag fick jag ett sms där de stod :
Sys ja flyttar hem vecka 34 och nu är de vecka 25... de blir i mitten av augusti... fan fattar du hur glad jag är...
har väntat på den dagen så jävla länge nu, asså du fattar inte du fattar inte hur länge jag väntat på den dagen...och de bästa är att jag flyttar till pappa då, långt bort från ALLA problem...<3 '' Så stod de , jag blev sjävlklart glad för hennes skull , hon blir lixom fri , men inom mig väktes de känslor som misslyckande , att jag aldrig kommer få den dagen .. jag kommer ALDRIG få flytta hem. Klarade inte av att svara på smset , är skit glad för hennes skull , men jag känner mig som ett stort misslyckande. Vill också kunna skicka sånna sms till mina vänner , men de kommer jag inte kunna göra TYVÄRR ! :(
För jag vet att dom kommer släppa mig , när jag gått ur skolan , vilket är om 2år. Då är jag 19 vilket säger sig självt att jag inte vill flytta hem till min mamma utan då vill jag ju börja mitt egna liv. Skaffa ett jobb och köpa en egen lägenhet.
Så den dagen kommer aldrig komma för mig :'(
Det vill sägas att jag aldrig mer kommer få bo hemma.. att jag fick 12 år tillsammans med min familj, ist för 18 .. missat 6 år av kärlek och syskonkärlek , ungdom som en vanlig tonåring i hela jävla 6 år !!
Var hos Polisen i Östhammar idag också , skulle skaffa ett nytt pass !
Det var fan de mest tuffaste jag varigt med om denna vecka ... att kliva in på polisstationen :O jag kände mej uttittad hela tiden , även fast jag bara var där att göra ett pass. :S
Sen när jag skulle ta fottot , så började jag skaka , så jag fick göra om kortet flera gånger, de känndes som att jag gjort nått fel och att dom äckliga blå uniformerna skulle ta mig , och göra mitt liv ännumer piss !
Fick posttraumatisk stress där inne.. USCHAS dit in vill jag inte igen.
Jag blev ju gripen av polisen den 9 april detta år för misshandel på en 2 år äldre tjej , som blödde från ansiktet , och den kvällen blev jag själv misshandlad i polisbilen , (men är man så uppkäftig som jag var så är de inte konstigt) men ändå !
Blev senare dömd av Karlstads Tingsrätt , för misshandel och fick betala skadestånd och ungdomstjänst.
Så det var nog en av anledningarna till att de blev så jobbigt som de blev :( men men , jag lever ju och jag är hemma så ded känns lugnt, nu räcker de med mer utflykter för mig idag iaf. :')
Så idag känns min dag lite piss faktiskt. :( men humöret är med ! (Y)
Patrik kanske kommer förbi och säger Hej sen.. KANSKE (:
Känns jävligt tufft att träffa han igen , efter allt som hänt.. Men jag tror jag har kommit över honom nu iaf. Så vi får se hur de funkar att hålla sig till vänner nu , och sluta bråka , och var svartsjuka på varan , men de klarar jag ! (:
I'm strong !
Jag är nog så gott som över honom. (: vill bara ha honom som vän och de är de som jag har fokuserat på i ngra månader nu , men har inte funkat så bra. Men nu ger jag det ett nytt försök till vänner.
Det SISTA också !
Nej nu ska jag fortsätta titta på greveholm (: och gå ut med kissnöiga hundar (:
Jag å Patrik , hittade bara den bilden -.- !
/ LouiseEriksson
En dröm om Daniel , som jag inte vet hur jag ska tyda ?
En annan om Tberg ( ett gammalt ex ) som jag absolut inte förstod ett skit av !?
När man drömmer två olika drömmar om sina ex , ens första kärlek, och ens sista ?
Vad ska det betyda ?
Men men , konstigt bara ! :S är ju över dom sedan länge sen , men ändå drömmer jag om dom , och i drömmarna vavr jag lycklig ihop med dom, vilket jag inte är på riktigt! Hmm konstigt, men nu ska jag inte spekulera mer i det idag , för det har jag gjort tillräkligt. :)
Fick ett sms idag , som grep mig och vred om mig direkt.
Det var från min älskade gamla Fostersyster från ett gammalt Fosterhem.
Hon har haft samma som mig , svårt med socialen och levt så som jag.
Men idag fick jag ett sms där de stod :
Sys ja flyttar hem vecka 34 och nu är de vecka 25... de blir i mitten av augusti... fan fattar du hur glad jag är...
har väntat på den dagen så jävla länge nu, asså du fattar inte du fattar inte hur länge jag väntat på den dagen...och de bästa är att jag flyttar till pappa då, långt bort från ALLA problem...<3 '' Så stod de , jag blev sjävlklart glad för hennes skull , hon blir lixom fri , men inom mig väktes de känslor som misslyckande , att jag aldrig kommer få den dagen .. jag kommer ALDRIG få flytta hem. Klarade inte av att svara på smset , är skit glad för hennes skull , men jag känner mig som ett stort misslyckande. Vill också kunna skicka sånna sms till mina vänner , men de kommer jag inte kunna göra TYVÄRR ! :(
För jag vet att dom kommer släppa mig , när jag gått ur skolan , vilket är om 2år. Då är jag 19 vilket säger sig självt att jag inte vill flytta hem till min mamma utan då vill jag ju börja mitt egna liv. Skaffa ett jobb och köpa en egen lägenhet.
Så den dagen kommer aldrig komma för mig :'(
Det vill sägas att jag aldrig mer kommer få bo hemma.. att jag fick 12 år tillsammans med min familj, ist för 18 .. missat 6 år av kärlek och syskonkärlek , ungdom som en vanlig tonåring i hela jävla 6 år !!
Var hos Polisen i Östhammar idag också , skulle skaffa ett nytt pass !
Det var fan de mest tuffaste jag varigt med om denna vecka ... att kliva in på polisstationen :O jag kände mej uttittad hela tiden , även fast jag bara var där att göra ett pass. :S
Sen när jag skulle ta fottot , så började jag skaka , så jag fick göra om kortet flera gånger, de känndes som att jag gjort nått fel och att dom äckliga blå uniformerna skulle ta mig , och göra mitt liv ännumer piss !
Fick posttraumatisk stress där inne.. USCHAS dit in vill jag inte igen.
Jag blev ju gripen av polisen den 9 april detta år för misshandel på en 2 år äldre tjej , som blödde från ansiktet , och den kvällen blev jag själv misshandlad i polisbilen , (men är man så uppkäftig som jag var så är de inte konstigt) men ändå !
Blev senare dömd av Karlstads Tingsrätt , för misshandel och fick betala skadestånd och ungdomstjänst.
Så det var nog en av anledningarna till att de blev så jobbigt som de blev :( men men , jag lever ju och jag är hemma så ded känns lugnt, nu räcker de med mer utflykter för mig idag iaf. :')
Så idag känns min dag lite piss faktiskt. :( men humöret är med ! (Y)
Patrik kanske kommer förbi och säger Hej sen.. KANSKE (:
Känns jävligt tufft att träffa han igen , efter allt som hänt.. Men jag tror jag har kommit över honom nu iaf. Så vi får se hur de funkar att hålla sig till vänner nu , och sluta bråka , och var svartsjuka på varan , men de klarar jag ! (:
I'm strong !
Jag är nog så gott som över honom. (: vill bara ha honom som vän och de är de som jag har fokuserat på i ngra månader nu , men har inte funkat så bra. Men nu ger jag det ett nytt försök till vänner.
Det SISTA också !
Nej nu ska jag fortsätta titta på greveholm (: och gå ut med kissnöiga hundar (:
Jag å Patrik , hittade bara den bilden -.- !
/ LouiseEriksson
Kan jag sluta tänka så mycket ?
Idag är de nog en bra dag , än så länge iaf. Solen skiner och jag har legat ute i flera timmar och solat, snackade med Milla en timme eller nått på luren , för lite socialt sällskap iaf.
Hon och hennes lillsyster hade ett ''typiskt'' syster mot syster bråk.
Det fick mig att tänka på min lillasyster , hur mycket jag saknar henne , och våra syskonbråk.
Min lillasyster Emma 14år är den jag är mest avundsjuk på , skulle vilja ha det som henne , ute med tjejerna och shoppa , festa med vänner , och komma hem till sin familj.
Avundsjuk är jag på de mesta , tycker alltid folk har de mycket bättre än mig , att dom är mycket mer ''fria'' .
Jag tänker så otroligt mycket på allt , idag fastnade jag på avundsjukan.
Ringde syster och hon var ute och shoppade med Moa , sen skulle hon hem till sin killkompis och kolla på film.
Bara de gjorde med depp igen , vill också ha ett sånt sommarlov, ett normalt tonårs sommarlov.
Kunna vara med vänner , ute och shoppa , sen festa på kvällarna.
Men denna somm.ar är de landet , här känner jag INGA!
Bara familjen , Pernilla ( fosterhemmets dotter ) har sin pojkvän och vänner här,
Men jag är alltid hemma, när hon är ute.
Så kommer hela sommarlovet se ut för mig , bara vara med fosterhemmet.
Visst vi kommer göra roliga saker, men jag vill också vara med mina vänner. :(
Men annars har dagen varigt bra , jag har haft ett bra humör och bara legat i solen.. så de är bra!
Ska snart äta middag !
Jag vill bara sluta vara avundsjuk på min syster och sluta tänka på saker som gör mig depp. Men de är lättare skrivet än gjort.
Ska jag slå en pling till mamma , och syskonen å tala om för dom att jag saknar dom , och höra hur småbröderna har haft sin dag.
Saknar dom så otroligt mke , så de gör ont bara tanken av att tänka på dom.
Innan jag omhändertogs , önskade jag att dom vore döda, men efter att ha varigt ifrån dom , förstod jag hur mycket dom betydde för mig och hur mycket jag älskar dom , vilket har gjort att jag sällan väldigt sällan bråkar med dom. <3
Men men jag får försöka sluta tänka bara för idag och hoppas att jag klarar mig inatt utan tankar.
Ska ringa dom nu !
Hon och hennes lillsyster hade ett ''typiskt'' syster mot syster bråk.
Det fick mig att tänka på min lillasyster , hur mycket jag saknar henne , och våra syskonbråk.
Min lillasyster Emma 14år är den jag är mest avundsjuk på , skulle vilja ha det som henne , ute med tjejerna och shoppa , festa med vänner , och komma hem till sin familj.
Avundsjuk är jag på de mesta , tycker alltid folk har de mycket bättre än mig , att dom är mycket mer ''fria'' .
Jag tänker så otroligt mycket på allt , idag fastnade jag på avundsjukan.
Ringde syster och hon var ute och shoppade med Moa , sen skulle hon hem till sin killkompis och kolla på film.
Bara de gjorde med depp igen , vill också ha ett sånt sommarlov, ett normalt tonårs sommarlov.
Kunna vara med vänner , ute och shoppa , sen festa på kvällarna.
Men denna somm.ar är de landet , här känner jag INGA!
Bara familjen , Pernilla ( fosterhemmets dotter ) har sin pojkvän och vänner här,
Men jag är alltid hemma, när hon är ute.
Så kommer hela sommarlovet se ut för mig , bara vara med fosterhemmet.
Visst vi kommer göra roliga saker, men jag vill också vara med mina vänner. :(
Men annars har dagen varigt bra , jag har haft ett bra humör och bara legat i solen.. så de är bra!
Ska snart äta middag !
Jag vill bara sluta vara avundsjuk på min syster och sluta tänka på saker som gör mig depp. Men de är lättare skrivet än gjort.
Ska jag slå en pling till mamma , och syskonen å tala om för dom att jag saknar dom , och höra hur småbröderna har haft sin dag.
Saknar dom så otroligt mke , så de gör ont bara tanken av att tänka på dom.
Innan jag omhändertogs , önskade jag att dom vore döda, men efter att ha varigt ifrån dom , förstod jag hur mycket dom betydde för mig och hur mycket jag älskar dom , vilket har gjort att jag sällan väldigt sällan bråkar med dom. <3
Men men jag får försöka sluta tänka bara för idag och hoppas att jag klarar mig inatt utan tankar.
Ska ringa dom nu !
Lillasyster Emma !
/LouiseEriksson
Miss my boys !
Igår ringde Daniel flera gånger å snackade lite , Daniel är då mitt ex , som jag bode hos mer eller mindre den senaste tiden som jag var i hemma i Karlstad , sen bodde jag hos han flera gånger under veckan som jag var på rymmen.
Gillade honom som fan , men vi hade våra problmen , å små gnällde på varann hela tiden.
När han drack å tog tabletter , så blev jag som en sak för honom , jag kände mig som att jag var luft , att jag inte fanns.
Jag gillade verkligen Ewa, Daniels mamma , hon förklarade mycket för mig om Daniel och jag fick en inblick i hans svårigheter , och lärde mig att inte klandra han.
Hans storebror Mathias träffade jag tillsammans med Daniel nästan hela tiden , kändes som om Mathias känner mig bättre än Daniel och var mer med Mathias också :)
Idag ringde Mathias och snackade lite , tycker det är trevligt att dom hör av sig båda två faktiskt.
Märks att Daniel fortfarande är lite svartsjuk , när Mathias skojjar om att jag är hans och sånt.
Det är gulligt tycker jag , för då känner jag att han iaf tycker om mig ;)
Saknar dom faktiskt , dom vill att jag ska komma och hälsa på .. KLART SOM FAN att jag vill , men jag får ju inte , får inte åka till Karlstad nå mer på ett bra jävla tag iaf.
Jobbigt som satan , jobbigt jobbigt! Men ska göra allt för att få komma till Pappa i 2 veckor på sommarlovet iaf. (:
Då kan jag ju bara svänga in hos dom och dricka en öl eller nått (:
Mathias ( deckad i min säng )
&
Daniel <3
miss u my boys.
/ LouiseEriksson
Gillade honom som fan , men vi hade våra problmen , å små gnällde på varann hela tiden.
När han drack å tog tabletter , så blev jag som en sak för honom , jag kände mig som att jag var luft , att jag inte fanns.
Jag gillade verkligen Ewa, Daniels mamma , hon förklarade mycket för mig om Daniel och jag fick en inblick i hans svårigheter , och lärde mig att inte klandra han.
Hans storebror Mathias träffade jag tillsammans med Daniel nästan hela tiden , kändes som om Mathias känner mig bättre än Daniel och var mer med Mathias också :)
Idag ringde Mathias och snackade lite , tycker det är trevligt att dom hör av sig båda två faktiskt.
Märks att Daniel fortfarande är lite svartsjuk , när Mathias skojjar om att jag är hans och sånt.
Det är gulligt tycker jag , för då känner jag att han iaf tycker om mig ;)
Saknar dom faktiskt , dom vill att jag ska komma och hälsa på .. KLART SOM FAN att jag vill , men jag får ju inte , får inte åka till Karlstad nå mer på ett bra jävla tag iaf.
Jobbigt som satan , jobbigt jobbigt! Men ska göra allt för att få komma till Pappa i 2 veckor på sommarlovet iaf. (:
Då kan jag ju bara svänga in hos dom och dricka en öl eller nått (:
Mathias ( deckad i min säng )
&
Daniel <3
miss u my boys.
/ LouiseEriksson
Från den Lyckliga flickan till den Olyckligaste bruden.
Mitt namn är du Lousie Eriksson. Född april 1992 i soliga Karlstad.
1992-2004 levde jag tillsammans med min familj mamma pappa och 4 småsyskon
Pappa jobbade alltid natt och var sellan hemma, tog hand om oss på morgonen innan skolan, och hemma fredag lördag varje vecka.
Mamma jobbade , när hon inte var mamma ledig så klart vilket hon ofta var. Hon var alltid hemma med oss barn efter skolan och på kvällarna.
2005 jun - efter mycket bråk de senaste åren gick mina föräldrar isär och mamma flyttade till en lägenhet ( 3a ) med alla barn och Pappa bodde kvar i huset.
Sen flyttade mamma till ett större hus och där har hon bott sen än idag.
Pappa sålde huset och flyttade till sommarstugan i Gräsmark.
Jag tog skillsmässan hård , och blev som en extra mamma för mina syskon , mamma och pappa kunde inte vara överrens om vilka dagar vi skulle vara hos respektive förälder , och därför kopplades Socialtjänsten in.
Det slutade med att jag bara bodde hos min Far , som mådde dåligt , och jag vet att vi var på många möten , Socialtjänsten , Familjerätt , Polisen och alla andra slags myndigheter.
2005-okt - Socialtjänsten omhändertog alla barn via LVU hemma hos pappa , Vi och mamma fick du inom kvinnojuoren ett skyddat boende utanför Karlstad.
Det var då helvettet började , jag slog min syster , jag försökte ta livet av mig flera gånger , mamma och jag bara bråkade, och Socialtjänsten var dom elakaste jag visste, för jag vill träffa min pappa.
Jag var psykiskt misshandlad.
Fick flytta därifrån tidigare än tänkt till min mormor , för jag kunde inte bo tsm med min mamma.
2005-nov - Fosterhems placerades jag i Olsäter . P.G.A att jag träffat min pappa 10 min i smyg och det fick min mamma reda på och kontaktade Socialjouren som i sin tur kontaktade Polis , som grep mig på Mc'donalds.
Jag fick åka hem till mamma på helgerna , men det funkade inte så bra , blev ofa att polisen eller Socialjuoren fick hämta mig och köra mig tillbaka till fosterhemmet. Flera gånger skedde de rymningsförsök.
Pappa och jag fick inte ha någon kontakt , några enstaka brev blev de, men alla kom inte fram , dom tog soc !
Jag och pappa fortsatte träffa varann ismyg , tog fika och shoppade , hjälpte han med att städa ut huset och sånt.
2006 14 jun - Fick socialtjänsten nog att jag och pappa träffades i smyg , och tog beslutet att placera mig i ett fosterhem längre mycket längre bort , där pappa inte skulle kunna hitta mig.
Dom placerade mig i Vallentuna Stockholm.
I en Gambiansk familj, pratade mycket Engelska , och jag blev bara mer mer psykisk dålig , men det var det ingen som såg. Jag började tröst äta , och mobil , telefon , dator fick jag inte använda , för då kunde jag kontakta pappa .
Jag skickade ngra brev till pappa , men fick nästan aldrig svar tillbaka, för soc tog breven som han skickade.
I Vallentuna, började jag ny skola och träffade nytt folk , fick nästan aldrig åka till karlstad.
Började dricka röka och göra kriminella handlingar. Skolan gick piss , och fick då inte vara ute, relationen till mamma funkade ibland. Jag misshandlade personer och självmord ansåg jag som ända utvägen.
Mitt HAT mot Socialtjänsten VÄXTE för varjedag. Det fanns ingen som ville se mig lycklig , utan tryckte bara ner mig mer och mer , mer straff och jag grät VARJE natt!
2007- juli - Jag hade ingen aning om min pappa levde , hörde ryktas om att han tagit sitt liv , att han börjat med droger .
Jag visste inget , tills en dag i skolan , då jag genom en hemsida på skolansdata fick fram pappas mobilnr ... jag ringde han och han levde , han hade skaffat ny familj och skulle gifta sig , flytta till Brasilien han lät lycklig, men vi grät å grät.
ingen visste om våran kontakt men dom fick tag i min telefon och tog den.
Två dagar senare Rymmde jag från Stockholm 35 mil från Stockholm hem till min pappa i Grums.
Jag var på rymmen i 10 dagar innan Polisen hittade mig, och det gick vildt till , pappa blev gripen och barnen till hans nys tjej blev skräckslagna , pappa släpptes men jag greps.
Hamnade tillbaka på samma fosterhem igen.
Fick fortfarande ingen kontakt med pappa.
2007- agusti - Rymde jag till pappa igen efter att ha träffat honom på Centralen i stockholm , denna gång tog det bara 1 dygn innan dom hittade mig . Denna gång gick de lugnare till och direkt hem tillbaka till Stockholm igen.
Jag begärde et umgänge med min pappa , annars skulle jag rymma igen.
2007 - dec - började ett umgänge mellan mig och pappa igen.
2008- jun - Efter att ha rymt ut genom fönstret på natten för att träffa min pojkvän från Sandviken , fick jag flyttas igen , till ett nytt fosterhem i Stockholm/Öregrund.
2008 jul - aug.Spenderade jag sommaren hos mamma eller pappa , även en tripp till Danmark med kusin och G.morfar.
Bestämde mig för att börja ett nytt liv , började gymasiumet , började plugga, vilket jag inte gjort på flera år.
Jag valde nya vänner, slutade drick på helger , och begick ej kriminella handlingar.
2008 dec - 2009 april. - Började jag leva ett dubbel liv , i Stockholm , var jag en skötsam flicka , som aldrig gjorde några fel.
Men när jag var i Karlstad , söp jag som en idiot , började missbruka droger , och det blev bara värre och värre , men ingen såg , för jag döljde det så bra.
Jag kom aldrig hem i tid , eller bara försvann under nätterna, fel umgänge och jag gick och slog ner folk så fort allt gick emot mig.
Men i Stockholm märktes det inget , för där jag var jag duktig.
2009- april - Jag kom aldrig tillbaka till Stockholm efter en hemresa till Karlstad.
Min tanke var att jag skulle få vara fri , supa när jag vill , ta droger utan att någon skulle bry sig , vra uppe hur länge jag vill, ingen som kunde bestämma , som alla gjort i 4 år nu.
Efter en vecka på rymmen men bara alkohol och droger , ingen mat och dåligt med kläder.
Jag fick ångest och ringde min fostermamma och bad henne hjälpa mig hem igen . Fick då spendera sissta natten hos mamma den natten , sen blev de tillbaka till Stockholm igen.
Sen nu ska ni få följa mig dag för dag..
Vilka dagar som är värst och hur jag upplever Socialtjänstens klor i mina axlar.
/ LouiseEriksson
1992-2004 levde jag tillsammans med min familj mamma pappa och 4 småsyskon
Pappa jobbade alltid natt och var sellan hemma, tog hand om oss på morgonen innan skolan, och hemma fredag lördag varje vecka.
Mamma jobbade , när hon inte var mamma ledig så klart vilket hon ofta var. Hon var alltid hemma med oss barn efter skolan och på kvällarna.
2005 jun - efter mycket bråk de senaste åren gick mina föräldrar isär och mamma flyttade till en lägenhet ( 3a ) med alla barn och Pappa bodde kvar i huset.
Sen flyttade mamma till ett större hus och där har hon bott sen än idag.
Pappa sålde huset och flyttade till sommarstugan i Gräsmark.
Jag tog skillsmässan hård , och blev som en extra mamma för mina syskon , mamma och pappa kunde inte vara överrens om vilka dagar vi skulle vara hos respektive förälder , och därför kopplades Socialtjänsten in.
Det slutade med att jag bara bodde hos min Far , som mådde dåligt , och jag vet att vi var på många möten , Socialtjänsten , Familjerätt , Polisen och alla andra slags myndigheter.
2005-okt - Socialtjänsten omhändertog alla barn via LVU hemma hos pappa , Vi och mamma fick du inom kvinnojuoren ett skyddat boende utanför Karlstad.
Det var då helvettet började , jag slog min syster , jag försökte ta livet av mig flera gånger , mamma och jag bara bråkade, och Socialtjänsten var dom elakaste jag visste, för jag vill träffa min pappa.
Jag var psykiskt misshandlad.
Fick flytta därifrån tidigare än tänkt till min mormor , för jag kunde inte bo tsm med min mamma.
2005-nov - Fosterhems placerades jag i Olsäter . P.G.A att jag träffat min pappa 10 min i smyg och det fick min mamma reda på och kontaktade Socialjouren som i sin tur kontaktade Polis , som grep mig på Mc'donalds.
Jag fick åka hem till mamma på helgerna , men det funkade inte så bra , blev ofa att polisen eller Socialjuoren fick hämta mig och köra mig tillbaka till fosterhemmet. Flera gånger skedde de rymningsförsök.
Pappa och jag fick inte ha någon kontakt , några enstaka brev blev de, men alla kom inte fram , dom tog soc !
Jag och pappa fortsatte träffa varann ismyg , tog fika och shoppade , hjälpte han med att städa ut huset och sånt.
2006 14 jun - Fick socialtjänsten nog att jag och pappa träffades i smyg , och tog beslutet att placera mig i ett fosterhem längre mycket längre bort , där pappa inte skulle kunna hitta mig.
Dom placerade mig i Vallentuna Stockholm.
I en Gambiansk familj, pratade mycket Engelska , och jag blev bara mer mer psykisk dålig , men det var det ingen som såg. Jag började tröst äta , och mobil , telefon , dator fick jag inte använda , för då kunde jag kontakta pappa .
Jag skickade ngra brev till pappa , men fick nästan aldrig svar tillbaka, för soc tog breven som han skickade.
I Vallentuna, började jag ny skola och träffade nytt folk , fick nästan aldrig åka till karlstad.
Började dricka röka och göra kriminella handlingar. Skolan gick piss , och fick då inte vara ute, relationen till mamma funkade ibland. Jag misshandlade personer och självmord ansåg jag som ända utvägen.
Mitt HAT mot Socialtjänsten VÄXTE för varjedag. Det fanns ingen som ville se mig lycklig , utan tryckte bara ner mig mer och mer , mer straff och jag grät VARJE natt!
2007- juli - Jag hade ingen aning om min pappa levde , hörde ryktas om att han tagit sitt liv , att han börjat med droger .
Jag visste inget , tills en dag i skolan , då jag genom en hemsida på skolansdata fick fram pappas mobilnr ... jag ringde han och han levde , han hade skaffat ny familj och skulle gifta sig , flytta till Brasilien han lät lycklig, men vi grät å grät.
ingen visste om våran kontakt men dom fick tag i min telefon och tog den.
Två dagar senare Rymmde jag från Stockholm 35 mil från Stockholm hem till min pappa i Grums.
Jag var på rymmen i 10 dagar innan Polisen hittade mig, och det gick vildt till , pappa blev gripen och barnen till hans nys tjej blev skräckslagna , pappa släpptes men jag greps.
Hamnade tillbaka på samma fosterhem igen.
Fick fortfarande ingen kontakt med pappa.
2007- agusti - Rymde jag till pappa igen efter att ha träffat honom på Centralen i stockholm , denna gång tog det bara 1 dygn innan dom hittade mig . Denna gång gick de lugnare till och direkt hem tillbaka till Stockholm igen.
Jag begärde et umgänge med min pappa , annars skulle jag rymma igen.
2007 - dec - började ett umgänge mellan mig och pappa igen.
2008- jun - Efter att ha rymt ut genom fönstret på natten för att träffa min pojkvän från Sandviken , fick jag flyttas igen , till ett nytt fosterhem i Stockholm/Öregrund.
2008 jul - aug.Spenderade jag sommaren hos mamma eller pappa , även en tripp till Danmark med kusin och G.morfar.
Bestämde mig för att börja ett nytt liv , började gymasiumet , började plugga, vilket jag inte gjort på flera år.
Jag valde nya vänner, slutade drick på helger , och begick ej kriminella handlingar.
2008 dec - 2009 april. - Började jag leva ett dubbel liv , i Stockholm , var jag en skötsam flicka , som aldrig gjorde några fel.
Men när jag var i Karlstad , söp jag som en idiot , började missbruka droger , och det blev bara värre och värre , men ingen såg , för jag döljde det så bra.
Jag kom aldrig hem i tid , eller bara försvann under nätterna, fel umgänge och jag gick och slog ner folk så fort allt gick emot mig.
Men i Stockholm märktes det inget , för där jag var jag duktig.
2009- april - Jag kom aldrig tillbaka till Stockholm efter en hemresa till Karlstad.
Min tanke var att jag skulle få vara fri , supa när jag vill , ta droger utan att någon skulle bry sig , vra uppe hur länge jag vill, ingen som kunde bestämma , som alla gjort i 4 år nu.
Efter en vecka på rymmen men bara alkohol och droger , ingen mat och dåligt med kläder.
Jag fick ångest och ringde min fostermamma och bad henne hjälpa mig hem igen . Fick då spendera sissta natten hos mamma den natten , sen blev de tillbaka till Stockholm igen.
Sen nu ska ni få följa mig dag för dag..
Vilka dagar som är värst och hur jag upplever Socialtjänstens klor i mina axlar.
/ LouiseEriksson
Välkommen till min nya blogg!
Hej hej , jag har öppnat en helt ny och fräsch blogg ..
Denna blogg är mest tänkt för att visa er , hur en ''icke'' normal tonåring har sitt liv , som fosterbarn.
Hur myndigheterna stal min ungdom.
Jag vill även att ni som själva blivigt av med eran ungdom ska känna att ni har ett stöd i mig.
Jag tycker de ska bli jätte intressant att få er uppmärksamhet och åsikter.
/ LouiseEriksson.
Följ med i min värld, i mitt liv. Och upplev hur ett fosterbarn utvecklas hela tiden. Från skillsmässo barn , till en stökig,bråkig ungdom till missbrukare.
Följ min utveckling.
Denna blogg är mest tänkt för att visa er , hur en ''icke'' normal tonåring har sitt liv , som fosterbarn.
Hur myndigheterna stal min ungdom.
Jag vill även att ni som själva blivigt av med eran ungdom ska känna att ni har ett stöd i mig.
Jag tycker de ska bli jätte intressant att få er uppmärksamhet och åsikter.
/ LouiseEriksson.
